Efter en timme når vi fram till nationalparken Denali och framför kartorna inne på informationscentret inser vi att det inte handlar om ett litet strövområde utan snarare en yta som motsvarar Sverige söder om Jönköping. Man kan ge sig in i parken på olika sätt, allt från guidad busstur till hajk på kalfjället, det enda som inte är tillåtet är att åka in med bil i parken. Vill man vandra på egen hand måste man skaffa sig ett ”backcountry pass” och få sin rutt godkänd av de ”park rangers” som sköter nationalparken. Hela parken är indelad i ett stort antal områden om ett par kvadratkilometer och varje område får av hänsyn till djur- och växtlivet bara genomkorsas av ett bestämt antal hajkare dagligen, 

så för att skydda miljön får man finna sig i att den rutt man tänkt sig kanske inte går att genomföra. Ibland stängs också ett område av helt för människor på grund av att något speciellt inträffar, t.ex. att en grizzlyhona med ungar bestämt sig för att gå igenom området eller att en varg nyss har fällt ett byte och behöver matro. När man väl har fått sin rutt godkänd är det bara att kvittera ut en ”Bear Resistant Food Container”, en kraftig burk i kevlar som man förvarar maten i, och sedan ge sig av. Varje dag avgår ett par avgångar med en ”camper bus” som tar vandrare och campare in i parken. När man väl har betalat för sitt besökspass är bussen gratis och man kan hoppa av var man vill på vägen eller åka med ända in till ”Wonder Lake” som ligger 14 mil in i parken, men dit tar det hela 6 timmar att åka!